måndag 5 november 2012

Besök på Royal Pavillion i Brighton

Det är inte ofta som jag går in i ett slott/palats och känner "shit, det här är helt otroligt!". Ursäkta språket men så var det när jag kom in i, enligt guiden, det "intima" palatset, Royal Pavillion i Brighton. Jag är osäker på varför det inte kallas House, Manor, eller Castle, utan Pavillion för det är i högsta grad ett slott, och ett fantastiskt sådant. Jag ska guida er igenom mitt besök, tyvärr utan en massa bilder då det var strikt förbjudet. Jag brukar följa instruktioner men tänkte att jag kunde bryta mot förbudet lite grann denna gång eftersom det är i England och jag antagligen inte kommer att träffa på någon som tar personligen illa upp om jag tog några bilder i smyg. Problemet var bara att det var vakter i vartenda rum, utom i köket och gissa vilket rum jag har bild på?! Mer om det senare.

Entrén är faktiskt ganska intim. Inget pampigt utan en liten utbyggnad för häst och vagn att släppa av/hämta besökare till slottet.

Sedan kom vi in till ett rum som var Kina-inspirerat, vilket i och för sig hela palatset är. Rummet är sammetsrött med massvis av statyer och pynt från orienten. Rummet är som en bred korridor som ledde fram till en trappa av kastanj som målats och täljts likt bambu, bambuimitation helt enkelt.

Det låter inte vettigt, jag vet, och det är kitschigt, som kitsch från tidigt 1800-tal! Som min vän Kent som följde med mig sa: "et är så fult så det blir snyggt!". Och jag håller med, jag upplevde inte det som fult, men ganska mycket av allt.

Första "Wowet" kom när vi kom in i matsalen. Ett helt otroligt rum. I mitten står ett bord för, jag skulle gissa, 30-40 personer, ovan en ett ton tung kristallkrona som hålls upp av en drake av järn och allt sitter i en kupol som är målad med palmblad och under sig har palmbladsimitationer av järn för att ge en tredimensionell känsla. Runt om vid väggarna fortsätter den kinesiska utställningen med större prylar, statyer etc. Jättehögt i tak, fortsatta bambuimitationer (det var för dyrt att importera äkta bambu) och även om det finns olika färger här så sätter sig den röda färgen och tar över. Alla fönster är täckta med gardiner, inga skulle kunna tjuvkika in. Kom du som gäst så kom du ofta för ett besök på flera dagar och blivande Kung Georg IV gjorde allt för att du skulle trivas och bjöd in många celebra kulturpersonligheter.

Vidare på vår tur i det "intima" palatset var köket, ett kök som är enormt och var det modernaste av de moderna då det byggdes. Detta visste George och såg till att det var uppbyggt så att det såg tjusigt ut så gästerna kunde besöka det och prata med den mästerkock som var i tjänst då (han anställde t o m kockar från utlandet för att få bästa maten) och se på nymodigheter som en varm häll för att kunna hålla rätter varma till servering, en anordning att grilla 20 kycklingar samtidigt och ett eget charkuteri m m. Här lyckades jag knäppa min enda egna bild inuti från besöket. Klicka på den för att få en större version av den.

Vidare visades vi runt i salonger, mottagningsrum och den del på ovanvåningen som senare drottning Victoria av England byggde om för att passa en familj med barn och inte en extravagant livsstil. Slottet ligger mitt i stan och har inte så som det brukar vara en avskild trädgård, folket var rätt på slottet. Detta ville George ha under sin ungdomstid då han var prins av Wales och senare kronprins, när han blev äldre, fet och sjuklig, sägs det att han inte uppskattade palatset särskilt mycket då det inte fanns så många ställen med avskildhet. Hur nu alla dessa tusentals m2 boyta kan kännas begränsande…

Tyvärr fick en inte se hans badrum, som enligt den inspelade guiden mer ska vara som ett minispa med olika sorters bad. Bland annat var det förberett för att George kunde beordra dit havsvatten från stranden så han kunde njuta av ett dopp i havet fast hemma, så att säga.

Det är svårt att fånga vad jag upplevde och sätta det på pränt, men det är ett av mina bästa slottsbesök så du får lita på att detta är häftigt om jag inte lyckats förmedla det i texten ovan.

Om du läser mitt förra inlägg om Royal Pavillion från då jag var i Brighton men aldrig inne på slottet, så får du en liten kort historisk tillbakablick, samt länk till deras hemsida och ett filmklipp från ett av tornen, ett ställe jag mejlade om innan mitt besök och bad personalen på slottet om att få besöka för att skriva om, men fick ett artigt men tydligt nej till svar.

Jag lägger in ett av deras klipp här också, ett annat som talar om just bambuimitationerna så får ni lite mer bilder att njuta av!



/Per

Inga kommentarer: